Musik från en klippa vid havet

Så otroligt fina kommentarer på mitt förra inlägg om tvivel och att inte veta om den här platsen är för mig längre. Jag vet fortfarande inte, men vet att jag saknar någonstans att ta vägen med alla ord. Så kanske ändå, när hösten närmar sig att jag letar mig tillbaka hit ibland med en text, en sång, en vacker klänning eller bara en tanke kring något som jag vill dela med mig av.

På Instagram frågade jag efter era mest känslosamma sånger. De två första är mina bidrag. So Long Marianne som jag nynnat inuti huvudet senaste veckan, tagen av den vackra sorgliga dokumentären Marianne & Leonard: Words of love. Men Elie Dupuis är nog den jag lyssnat på flest gånger på mina promenader, från klippor och överallt. Du känner kanske ingen den från Nancy Sinatras intro till filmen Kill Bill.

Här är listan ❤

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s