2016.

Tänkte försöka summera året 2016. Inte månad för månad, utan bara precis som jag har lust. I maj fyllde jag 37 år. Boken var en gåva från barnens pappa och bland dom bästa jag har läst. Jag är helt tagen av hennes språk och förmåga att väva ihop allt. Jag gjorde ett roligt jobb för Cuprinol. Jag berättade om min högkänslighet och hur det påverkar mig. Och oj, så fint med alla igenkännande kommentarer – det fick mig att inse att jag vill utveckla min personliga kategori i bloggen 2017.

Och spenderade en vecka på Brännö med dom små.

Jag svarade på frågor om mig och jobbet.Åkte till Florens med någon väldigt speciell, då blåregnet hängde i klasar och samtalen aldrig tog slut. Och till Spanien där han visade mig dom vackraste stränderna där nästan alla badade nakna. Fotade barnen i emma och malena kläder på min favoritö. Det har varit ett av det vackraste och mest intensiva år i mitt liv. Jag har upplevt brutal smärta och en slags kärlek jag inte finner ord till. Det här året har varit oerhört utvecklande för mig på ett personligt plan och mer utmanande än jag önskar av 2017. Jag har lovat mig själv att fatta beslut som tar mig i rätt riktning att kunna förverkliga mina drömmar, stora som små och jag känner ett stort hopp inför allt som ännu inte har hänt. Jag tror att det väntar där framme på mig.