Från sovrummet. Om siklöjan och känslorna.

Jag har varit deppig dom senaste dagarna. Värst igår. Grått både ute och inne och brännande tårar. Det är mycket som snurrar runt där inne som har med framtiden, jobb och blogg att göra. ¨
Sen har hösten aldrig varit riktigt min grej. Det kan vara makalöst vackert, absolut, men jag blir nästan alltid nedstämd när det mörknar. Idag har jag i alla fall bestämt mig för att ta
nya tag och försöka vända alltihop till något bättre.

Så här ser vårt sovrum ut nu. Den fantastiska siklöjan har min vän Mackapär gjort. Jag tycker att den är hur fin som helst! Så himla duktig är hon. På fredag kommer hon hit och det är precis vad jag behöver nu, för jag vet att jag alltid blir glad och inspirerad av henne. Just nu kan du förresten vinna en fisk inne hos henne.

 
Älskade lillasyster. Det är dom där små som gör en gladast deppiga dagar. Hon säger hej minst hundra gånger om dagen och han säger varför ännu oftare.

Fram till söndag 23:59 får du 25% rabatt på den här tröjan, fast i annan färg + den här fina koftan. Hos Medveten mini i vanlig ordning och koden är: nannasval.

 
Hoppas din onsdag blir fin och precis som du vill.
 
 
<3<3<3
 
 

11 reaktioner till “Från sovrummet. Om siklöjan och känslorna.

  1. Å känner så väl igen mig i det där att grubbla och oroa mig för framtiden gällande jobb och allmänt ”vad ska det bli av mig”… Delar även din känsla inför hösten men för mig är värsta höstperioden oftast över vid det här laget, jag blir mest melankolisk och depp i brytpunkten mellan sommar och höst. Dels för att sommaren, som är den bästa och mest bekymmerslösa tidpunkten på året för mig, är över och dels för att hösten med allvar och ”ta tag i saker/allvaret/livet” åter kommer. Hoppas det vänder snart för dig och du får ljusare dagar igen. Pratade faktiskt om dig och din blogg med min man när vi promenerade hem från jobbet idag. Nämnde dig som exempel på någon som verkligen har talang och känsla för färg och form. Det syns så väl på bloggen i dina foton och sättet du inreder ert hem, stilleben du skapar osv. Hoppas du får möjlighet till ett jobb snart där dina talanger tas till vara 🙂 Kram

    1. Du anar inte hur glad jag blir över dina ord… det värmer helt otroligt mycket när det känns så där lite svajigt överlag… Tusen tack för det ❤ .. att höra att det finns folk som känner igen sig är också ofta skönt, man blir lite mindre ensam då. Stor kram till dig

  2. Usch vissa dagar är trista, man kunde absolut ha skitit i att gå upp. Så fin siklöjan är i ert sovrum och tapeten i barnrummet – hjärta på den. Kram!

    1. Tack Karin. Sån tur att det kan vända… idag känns det mycket bättre. Visst är tapeten fin?! Eden från Sandbergs.. jag är så glad att vi valde just den. så harmonisk och ändå så lekfull! Kram !

  3. Vad jag känner igen mig i de där känslorna. Ibland är det så. Och det där veliga att inte riktigt veta vad som blir bäst. Här eller där. Så känner jag ofta. Men så blir det nog bra tillslut ändå. Det tror jag!Ert sovrum är så vilsamt och fint. Underbart!Kram

    1. det är väldigt skönt, eller hur, att känna att man inte är ensam? skönt att det finns fler veliga själar än jag;)Och tack tack tack ❤ … ja, vilsamt var nog mitt mål och det blev det verkligen.kram!

  4. Samma känslor här. Eller ja det är berg o dalbana… Ena dagen älskar jag hösten, löven, kylan, brasan, läsa bok, titta på alla bra serier igen. Och andra dagen gillar jag det inte alls. Mörkret slukar mig. Regnet drar ner mitt leende. Jag sover aldrig ut. Barnen vaknar tidigt. Jag vill inte lägga mig tidigt på kvällen. Jag måste ha någon timme att tänka på mitt. Men det är bara att kämpa på och göra guldskimmer av vardagstråk. Skämma bort sig med gott att äta, ut och hoppa i lövhögar och försöka vara kreativ så gott jag kan. Vintern oroar mig ännu mer.

  5. Hej fina du.Jag har tänkt på dig då och då sedan vi träffades. Tyckte om dig lika mycket i verkligheten som i denna speciella världen. Jag har själv en slags hatkärlek som rusar runt i hela systemet när hösten tar över med all sin vackerhet och suddiga tydlighet… knepigt, tungt och invecklat och utvecklande. Varje år tycks frågorna fler än svaren och den oförklarliga tyngden av den höga vackra höstluften likväl som det smattrande höstregnet är båda förunderlig och liksom för mycket. vissa dagar.Men du. Ville bara säg att du är en människa som gör intryck. Heja dig:)Kram från Tina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s